Mångstämmigt Ateneum - temastig i Konstmuseet Ateneum

Ateneum har bett offentliga personer inom olika yrkesområden att ge sin tolkning / synvinkel på ett verk som de själva valt ut bland konsverken på museet. Texterna är försedda med lindblomsgrön färgkod vid respektive verk.

Ferdinand von Wright (1822-1906): Stridande tjädertuppar 1886,
olja på duk, 124 x 188,5 cm.

Aira Samulin

Konstnär

Den här tavlan för mig till barndomen före kriget. Då levde ännu min far, som sedan stupade i kriget. Vi bodde i Hyrsylän mutka, mitt ödemarken enligt andra viborgare. Far var militär och kommenderad till gränsbevakningen. Där föddes jag. Far var mycket naturkär och tyckte om att jaga. Vi hade ofta orr- eller tjäderstek på bordet – jag minns att man talade om tjädrar på upp till sex kilo. Vi var ofta ute i skogen för att plocka svamp och bär. En sådan gång såg vi en spelande tjäder och det var en våldsam strid, ett ohyggligt oväsen. Synen var en stark upplevelse för en liten flicka...

Verkbeskrivningen i helhet.

Helene Schjerfbeck (1862-1946): Konvalescenten 1888,
olja på duk, 92 x 107 cm.

Kalle Könkkölä

Verksamhetsledare, Tröskeln rf.

Den här bilden har i vuxen ålder fört mina tankar till barndomen. Som barn var jag ganska svag och ofta sjuk. Det var trist att vara sjuk, givetvis. Men å andra sidan var det väldigt fint att bli frisk. Det är inte sjukdomarna jag minns så bra, utan snarare tillfrisknandet. Och framför allt de skeden av sjukdomen när man ännu pysslade om mig, men smärtorna och rädslan var borta.Jag minns den långa eftermiddagen när man får göra sådant som inte annars går för sig...

Verkbeskrivningen i helhet.

Akseli Gallen-Kallela (1865-1931): Kullervo drar ut i strid 1901, tempera på duk, 89 x 128 cm.

Ilkka Taipale

Läkare, riksdagsman

Gick i krig med klang och jubel

stötande med larm i luren.

Bruset mellan stjärnorna följer den ensamme mannen och hans hund, när han utmanar himlarna och jordarna. Myran rider inte ut i krig på en nyckelpiga, människan är av annat slag, hon tar de andra djuren med sig...

Verkbeskrivningen i helhet.

Ilja Repin (1844-1930): Porträtt av professor Ivanov 1882,
olja på duk, 58,5 x 48,5 cm.

Laura Ruohonen

Pjäsförfattare

Jag hade bestämt att det verk jag skriver om ska vara utfört av en finländsk konstnär, helst en kvinna, och under inga omständigheter vara realistiskt. Men porträttet av professor Ivanov kom emellan. Det imponerar inte med en förbryllande komposition, med makalösa färger eller motiv, utan tvärtom genom att dölja sin bildkonstnärliga natur: Ilja Repins Professor Ivanov står förbluffande nära litteraturen. Man läser målningen som en stor rysk roman. Den väcker samma lust att fråga, förstå och ta reda på vad det hela i grunden handlar om...

Verkbeskrivningen i helhet.

Magnus Enckell (1870-1925): Musikstund 1897,
olja på duk, 93 x 80 cm.

Kari S. Tikka

Professor i finansrätt 

Män som njuter av konst tillsammans. En ovanlig bild av den finske mannen, som snarare är hjälte eller arbetare, allvarlig och ofta trångsynt. Magnus Enckell visade med sina verk att mannen kan vara hedonistisk, narcissistisk, vacker, drömmande och rentav föremål för en passion. Tavlans män är inte hemma i skogen eller nationalpoesins landskap, utan i universitetets solennitetssal. De lever i musikens värld, där Finland då som nu var större än sitt format...

Verkbeskrivningen i helhet.

Magnus Enckell (1870-1925): Utvisning från paradiset, efter Masaccio 1898, tempera på duk, 209 x 86 cm.

Torsti Lehtinen

Författare, filosof

Utdrivna ur paradiset vandrar de i skam över sin nakenhet, ett oändligt följe av skyldiga genom det öde landet.De arbetar i sitt anletes svett och föder skrikande av smärta. Den födda föds för att dö; det som byggs upp rasar...

Verkbeskrivningen i helhet.

Marcus Collin (1882-1966): Skördefolk 1915,
olja på duk, 90,5 x 98,5 cm.

Kaisa Rastimo

Filmregissör och manusförfattare

Den här tavlan gjorde intryck på mig redan som barn. Den kan förnimmas: det dammiga höet, hettan och den hotande åskan. Det är som om höbalarna skulle dansa en trotsig, rytmisk regndans tillsammans med åskmolnen...

Verkbeskrivningen i helhet.

Alpo Jaakola (1929-1997): Inspelare 1962,
oljemålning på masonitplatta, 118 x 133 cm.

Alpo Suhonen

Tränare

Av de här verken väljer jag målningen Inspelare av min namne, konstnären Alpo Jaakola från min hemtrakt i Loimaa. Som det centrala i målningen ser jag kontakten mellan människa och maskin och det absurda i den kontakten. Förutsåg Alpo här mänsklighetens eviga dröm om en förening mellan människa och maskin? Personerna i bilden är maskinens fångar eller föreställningens eller uppträdandets fångar...

Verkbeskrivningen i helhet.

Juhani Linnovaara (f. 1934): Stilleben 1955,
olja på duk, 81 x 70 cm.

Henkka eller Pikku G

Rapartist

Som konstnär är jag nog intresserad av alla konstarter, fast det här är mitt första besök på Ateneum. Jag fastnade för den här målningen av Juhani Linnovaara. Bilden återger en fågel, frihetens symbol, som är död och mycket märkbart upphängd. Vore den levande skulle den symbolisera konstnärens frihet. Nu har friheten berövats honom. Om fågeln bara låg på bordet, skulle bilden inte alls göra så starkt intryck och inte heller berätta en sådan historia eller väcka sådana frågor som nu.Här har kanske en konstnär arbetat. Nu finns det ingen som gör någonting och också fågeln är död. Konstnären har berövats sin frihet och kompositionen är oavslutad...

Verkbeskrivningen i helhet.